Mvc besök vecka 25+1

Idag blev det ett lite akut inbokat besök på mvc pga att jag inte mått så bra och att besöket nästa vecka behövdes avbokas. 
 
Mina värden ser väldigt fina ut och flera av dem är lika med när jag väntade Hilmer:
 
131 i blodvärde (132)
5,4 i socker (5,0)
128/60 i blodtryck (115/50)
+4 kg från vecka 7 (3,3kg)
150 bebis hjärtslag (136)
23 SF mått (23)
 
Siffrorna () är de jag låg på med Hilmer i magen.
 
Mitt HB är i fas igen och jag kan trappa ner lite på järntabletterna om jag vill. Det kä'nns väldigt skönt att veta för då beror inte min trötthet på någon brist i alla fall. 
Min bm pratade dock om att hon tyckte jag borde kontakta VC och kanske bli sjukskriven då jag har så mycket huvudvärk och synrubbingar som jag har. 
Jag får se hur jag gör, känner mig inte alls redo att gå hem nu utan vill jobba ett tag till så jag hoppas att det ger med sig av sig själv.
 
 

Vecka 24

Veckorna rullar på men samtdigt känns det som att tiden just nu står ganska still. Sedan vi var på RUL 10 mars så har vi inget inbokat som är kopplat till graviditeten förrän 25 april så tror nog det är därför.

Bebis i magen rör sig mer och mer aktivt. Idag låg Hilmer på min mage och fick sig några små sparkar på kinden. Töänk vad svårt det måste vara för honom att försöka förstå vad som händer.

Jag mår fyskiskt ganska bra förutom att ryggen kan göra ont efter en dag på jobbet. Psykiskt så tar tröttheten mer och mer på mig känner jag och mitt humör speglas därefter. Jag har inte tid att njuta av graviditeten så som jag vill just nu eftersom det är fullt ös hela dagarna och sen däckar jag på kvällen.

Med HIlmer så var jag nästan klar med alla förberedelser nu, iaf i huvudet, men denna gång känns allt så långt bort. Sist var jag förberedd på att pyret skulle kunna komma förtidigt men denna gång räknar jag kallt med att jag kommer gå över några dagar. Jag vet att det inte behöver bli så men känslan är ändå så stark inför det så känner inte något behov av att börja boa. Kanske är det dock just det jag behöver för att börja förstå att detta verkligen händer, att Hilmer faktiskt ska bli storebror och att vi ska få bli föräldrar till ännu en liten människa. 

Vi får se helt enkelt. Något jag borde göra mer är att fota magen men det intresset är knappt kännbart denna gång medans jag med Hilmer fotade varje vecka och lite där till. Det är superroligt att ha både bilder och allt jag skrev nu i efterhand men ändå så finns ingen ork där för mig. Återigen, en helt sjuklig trötthet.hilme

Syskonen

Idag slog det mig att om 4 månader är lilla bebis beräknad att komma och Hilmer blir då storebror. Det är så stort att det är svårt att greppa. 

Ska bli så spännande att se vad bebis har för personlighet, redan nu i magen skiljer hen sig mycket från Hilmer. Hilmer var vild som bara den i magen men bebis är mycket lugnare. Jag känner rörelser varje dag men inte alls på samma sätt.
Hilmer fortsatte ju vara aktiv även utanför så kanske är detta en lite lugnare variant av våra gener :).